Blir så alldeles hemskt trött och olycklig så fort jag kommer hem. Av ingen direkt anledning eller så. Är ju glad mest hela tiden under dagar då min klass börjar bli mer och mer älskvärd. Men ändå. Ändå ändå ändå. Jag tror det är mörkret.
Saknar tystnaden och lugnet i mitt hus. Nu när pappa har bytts ut mot en mormor är det inte lika harmoniskt här hemma längre.
Dessutom börjar jag undra hur andra familjer får ihop det. Allt fungerar så smidigt när pappa är hemma, för då finns det ju alltid någon som lagar mat och diskar. Men utan honom blir allt så tröttsamt.. För ingen vill diska. Ingen orkar diska.
Jaja, vardagens problem.
/clara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar