clara & frida

Jag har alltid tyckt att julafton är en av de längsta dagarna på året. Att det är en lång väntan efter julklappar, paket som sedan öppnas på en kvart och sen är allt slut. . De två senaste jularna har varit annorlunda, kan vara det att jag inte tänker på julklappar hela dagen, att julafton inte handlar om det längre. Den här julen firade jag, som alla andra år, hos mina kusiner. Vi spelade spel, längtade efter Karl-Bertil, gick ut i vinternatten för att hitta en öppen affär som sålde godis, pratade och åt gröt. Sen uppskattade vi Kalle lite extra, öppnade tillslut våra paket och fick äntligen se älskade Karl-Bertil. När klockan började bli ganska mycket så spelade vi ännu mer spel, rita och gissa, och så skrattade vi så att vi grät.

/Frida