Jag är så himla glad. Vilket är typ den bästa utav känslor. Det har varit en vanlig helg i ett vanligt Östersund, där jag jobbat likt helgerna innan det och där jag gått på Oscars likt de flesta andra lördagar tidigare under året. Majoriteten av de jag umgåtts är de personerna som blev mina vänner när jag var tolv år. Som jag varit med år in och år ut. Älskat, hatat, varit likgiltig inför. Men de är mina verkliga kärleksrelationer. De som jag blir tårögd inför när de berättar att de mår lite bättre. Som jag fnissattackar med på jobbet när vi är bakis ihop. Det är ju dem jag verkligen bryr mig om.
Ikväll har vi adventsmyst i Tandtorpet och det var en mycket fin avslutning på denna helg. Ett stycke människor man trivs ihop med, glögg, hembakat tunnbröd av Jorreus och bullar av Fritte. Älskade vännerna mina.
Clara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar