clara & frida

Det är söndagskväll och jag försöker att skriva om allt det som hände mig för ett år sen. Är så omtumlande och hjärtskärande jobbigt men ändå fantastiskt att gå tillbaka och läsa mail gamla dagboksinlägg och bli uppslukad av det där.
Utöver det pratar jag med två personer jag också saknar som bor i annat land och i annan stad. Jag undrar varför så många man vill umgås med måste bo så himla långt borta jämt..
Inatt kommer min pojkvän hem i alla fall. Och bästa fridister finns kvar <3

/clara