Dag 7.

Mina senaste 24 timmar har varit så bra. Igår mötte vi upp min kompis för öl och en öl blev till fler och timmarna bara försvann. Hann med att kramas dansa träffa fler personer och sen gick vi hem till mig och någonstans vid fyrasnåret gick jag och Anna till sängs och idag vaknade vi upp till solsken och blå himmel. Åt frukost i solen och låg i gräset och tänkte bara att fan fan fan vad det här är bra.

Idag har jag gått runt barbent, suttit på en kulle med utsikt över staden med Mietta, Frida och Anna:

/Clara och Frida

Dag 6. En vanlig tisdag fast ändå allt annat än vanlig, typ

Jag älskar att komma hem efter skolan och trycka ned handtaget och känna att dörren är låst, för idag betydde det att det här är första utav tio dagar som vi bor ensamma i min lägenhet. Tycker så mycket om det, speciellt när jag får bo med dessa två.

Frida och Anna var med mig i skolan idag och på rasten låg vi i gräset och solade. Bäst att det fortfarande går att göra fastän det är vinter!

Här är Frida på vårat Percy's. 

Emellanåt hade vi ganska roligt 

Anna

Jag och Diego i korridoren i skolan

/Clara

Ben som skakar och skenande hjärtslag

Idag har varit en trött dag men som hade den bästa höjdpunkten runt klockan tre. Åh det går inte att beskriva lyckan och lättnaden jag kände när jag gick till Workshop och fick tillbaka en försvunnen väska med viktigt innehåll. Då firade jag, Anna, Frida, Mietta och Bridie med att dricka kaffe där och prata om syskon och sånt. Dessutom var det fint väder, himlen var alldeles blå, och vi planerade de kommande dagarna också. Livet ibland alltså.

Ikväll har vi bara hängt i mitt badkar, målat naglar och skrattat och bråkat och rakat ben. Fan vilka tjejer vi börjar bli. 

/Clara

När man redan målat naglarna och rakat benen och struntat i att göra läxorna, då fördriver jag tiden såhär

När jag vaknar på morgonen vill jag helst inte prata och är oftast jättetrött. Klockan brukar vara någonstans mellan kvart över sju och halv åtta, om jag inte har försovit mig vill säga. Jag byter kläder sjuhundra gånger och slutar alltid upp med att ha på det jag hade från första början, när klockan är tjugo över åtta går jag hemifrån till skolan. 

Värsta stadiet i livet är när allt det som brukade vara roligt inte är det längre och allting är hopplöst och tomt och hjärtat bara ekar. 

Den bästa känslan är när allting känns så jävla bra fastän det egentligen är vilken vanlig dag som helst men man ändå är så tillfredsställd med allt, det där man känner när man håller en kille i handen som man så gärna vill hålla hand med, när man är ute en svensk sommarnatt och allting känns så himla lätt och bra och man bara skrattar, och i sängen med den man tycker om. 

Jag är rädd för possums, spårvagnskontrollanter, konstiga män som går bakom en när det är mörkt, lärare (fast inte alla, inte bästa Pecka till exempel) att fastna för någon som struntar i mig, när folk håller fast mig och jag inte kan komma loss (har ett minne av när jag går i trean tror jag, och de har bundit fast mig vid ett träd och jag gråter när de petar på mig med pinnar och jag får panik eftersom jag sitter fast) och att någon nära ska gå bort.

Jag tycker det är fascinerande med människor med stora hjärtan, pengar, att hästar är så fina♥, att Bridie har en så fin handstil, Jonas Gardell, att koalor låter som en galen åsna och att man kan tycka så himla mycket om vissa personer.

Jag skulle vilja skaffa mig ett jobb (fast tydligen inte tillräckligt mycket eftersom jag inte har fixat ett än), ha mer pengar, veta vad jag vill, stanna i Melbourne mycket längre, vara nöjd med mig själv men ändå kämpa lite mer och ha ett jättefint lov nu de kommande dagarna.

Jag ogillar människor som gör mig obekväm genom att vara tillgjorda, folk som skiter när man själv bryr sig och när det blåser så det blir kallt när det egentligen ska vara varmt.

Jag tycker om att hitta fina saker för en billig peng, vänner, kaffe, skratta i dimman, promenera mitt i natten med någon man tycker om, skriva och allting som gör mig lite gladare. Och Melbourne såklart.

Nu för tiden lyssnar jag på musik som finns på Johannas spotify, tycker om att låna andras, och om jag är med Bridie så lyssnar vi på DETTA när vi lagar frukost.

Nu för tiden tittar jag mest på Mad Men och Deadwood.

Bästa dagen på veckan är både fredag och lördag för på fredagar slutar man skolan och har förhoppningsvis roligt på kvällen, lördag för då är det fint att vakna upp.

Folk brukar säga att jag är världsbäst på att kramas, att jag är lik min mamma och att jag har ett roligt skratt som smittar av sig.

När jag blir arg är jag jättejobbig och irritersam. Ibland skriker jag och ibland slåss jag, men det jobbigaste är nog att jag är så envis och det är ju inte alltid bra när man är arg, för då vägrar jag ibland att prata med någon och vägrar att bli glad igen. Men tillslut går det ju över. 

Jag grät senast för en månad sen tror jag, hjärtat gjorde lite väl ont en natt, men det gick över efter att jag fällt några tårar.

I sommar ska jag ha sommarlov och fira att high school och alla exams är över, festa och krama om alla mina finaste vänner, förhoppningsvis åka iväg och bo med mina vänner i ett hus vid havet och campa med tjejerna. Mitt i sommaren åker jag hem till Sverige och vintern, det blir jobbigt och konstigt och jag längtar inte dit, inte alls. 

/Clara

Dag 5. Vi snor bilder från Annas mobil

Vi hittade lite bilder i Annas ajfån som vi tyckte om:

Dag 5. Och vi går och vi går och vi går

Idag blev vi väckta klockan åtta på morgonen av min mamma, eftersom vi skulle iväg på utflykt under dagen och var tvungna att åka iväg tidigt. Jag var trött och sur men vaknade till efter ett tag och då tog vi oss ut ur lägenheten, till det fina vädret och havet. Vi gick åtta kilometer längs stranden med St Kilda som mål. På vägen dit stannade vi för kaffe på en restaurang och på några bänkar när vi blev trötta, det såg ut ungefär såhär: 

Puss 

Här gick Annas byxor sönder när vi hoppade, skrattar fortfarande så att det gör ont i magen när jag tänker på det. 

Till slut fick vi äta lunch. 

Vi åkte till second handaffären dit jag och pappa alltid går 

Vi tog spårvagn nummer sexton från St Kilda genom city hem till mig. 

/Clara och Frida