söndag 16 januari 2011

2. Fem saker du inte visste om mig

1. Jag är himla dålig på att uppskatta mig själv och tycka att jag är tillräckligt bra. Som i textkommunikation (ett ämne jag läser) jag är rädd för att inte få MVG men känner mig inte särskilt duktig ändå när jag får det.

2. När jag blir kär tycker jag alltid att jag är kär på riktigt för första gången. Det har jag nog sagt om alla jag varit kär i, ända sen jag gick på dagis. Men jag måste säga att mitt första riktiga förhållande är mitt och Felix, fastän jag har haft andra innan honom. Och det finaste.

3. När jag var mindre satt jag upp ett jättetöntigt mål om att jag skulle ha varit i alla världsdelar innan jag fyllde tjugo år. Nu fyller jag snart arton och har bara Nordamerika kvar att åka till, så jag hoppas att jag får åka till New York snart (också för att det verkar vara en underbar stad).

4. En gång på sommarlovet mellan sexan och sjuan smög jag ut ur mitt rum, till sommarnatten. Innan jag gick ut så la jag kläder och en nalle i min säng - så att det skulle se ut som att jag låg där och sov ifall de skulle komma och titta. Så gjorde de ju alltid på film. Jag minns att det var en varm natt, lite disig och jag gick förväntansfull och lite pirrig hem till min killkompis, där han och de andra killarna låg i en stuga på hans tomt. Efter ett tag ringde min bror och sa åt mig att jag skulle komma hem, mamma visste att jag inte var hemma och hon var jättearg. Jag blev livrädd och smög hem med en klump i magen men som tur var hade hon somnat innan jag kommit hem. Nästa dag jobbade hon och när det vankades middag vågade jag inte riktigt komma ned (jag trodde hon skulle skälla ut mig jättemycket) men möttes bara av ett skratt och att hon tyckte det var en himla rolig grej av mig att göra! Hon hade berättat för alla på sin arbetsplats om mina bravader. Jag andades ut. Jag lärde mig att det inte funkar - ingen tror att nallen är ditt egna huvud.

5. När jag började tvåan i höstas hade jag nästan ingen kompis i klassen, i alla fall kändes det så, och först hatade jag den. Dumma klass tänkte jag och satt för mig själv. Men efter ett tag började jag försöka umgås med de andra tjejerna och de vande sig ganska snabbt med att jag hängde efter dem, och när jag slutade i klassen i december så älskade jag den. Jag som hade hoppats på att jag skulle kunna åka utan att sakna den, men jag saknar att gå sitta i lyan och spela skipbo eller hjärter sju (när Nike får bestämma vad vi ska spela) och äta risifrutti med Elise varje tisdag. Och jag saknar att skratta med Petter och Nike på engelskalektionerna, och åt Jonas.


Och här är jag i höstas

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar