clara & frida

Det är som om jag har blivit störtförälskad och inte kan andas riktigt och aldrig kan somna och aldrig kan sluta tänka på det där som gör mig så nervöst lycklig. Allting inuti mig skriker att jag måste ta mig tillbaka till Australien. Allt det där som jag varit rädd för känns inte längre lika skrämmande - hur ensamt det ibland kommer att vara så spelar det ingen roll - jag vill bara få bo i världens bästa stad. Jag läser gamla blogginlägg och tittar på bilder och min kropp vill sparka bakut och kravla sig in, tillbaka.

Jag och Bridie lämnade staden samma månad när vi bara var arton år gamla och två år senare kommer vi båda att komma tillbaka. Den jävla tanken är helt STÖRD och skänker mig så enormt mycket lugn på samma gång!!

Älskade vänner älskade stad jag kommer tillbaka jag lovar och svär.

/c