clara & frida

Det är inte bra att vara såhär glad som jag är. Den här helgen har jag inte kunnat göra annat än att bara leva mitt lilla oformbara liv. Jag vet inte riktigt varför jag valde just ordet oformbar, men jag som.. saknar kanter lite. Jag har så mycket jag borde göra men ändå finns det inget annat val än att bara få vara med mina kompisar. 

I lördags åkte jag och Maja runt i hennes fina skruttbil. Från second hand-affär till nästa och med några stopp för läskköp för mig. Köpte ett par fula skor och en tröja som kliade lite (jag har en sådan förkärlek till fula skor alltså). När hon åkte hem, efter att vi suttit på torget och bara pratat om allt våra små hjärtan bär på, gick jag hem till Anna Pc för att fira hennes mamma. Åt litt kaka å drack litt kaffe. Klockan sex prick hämtade en annan Anna upp mig, nämligen världens bästa Kuhle som varit borta alldeles för många veckor och månader. SOM JAG HAR SAKNAT HENNE. Åkte såklart till bylla för att hälsa på Frida och njuta av vår lilla tresamhörighet. Resten av kvällen spenderade vi i goda vänners lag och råkade få bevittna årets händelse på Solo. 

Jaja, detta inlägg är kanske alldeles för tråkigt för någon att läsa. Men jag är så oformbar att jag ej kan skriva ett riktigt inlägg, som vanligt. 

/Clara