Här sitter jag och sjunger med "nobody loves me, it's true" och är allmänt patetisk. Såna stunder är det bra att ha en vän i ett annat land som man kan planera en resa till. Det känns lite närmare en möjlighet nu. Det gör mitt annars så gråa hjärta få i alla fall en skimrande nyans över sig.
/clara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar