clara & frida

Här kommer andra delen om vad jag gjort den här sommaren:

Jag har spenderat några kvällar på Campus, äntligen varit en med Johan, haft beer pong-förfester i mitt kök och skjutsat Inga till tågstationen.

I början av juli så kom vänner från Australien hit! Men i samband med det så började det bli dags för min Hännah att åka hem så här har hon en liten avskedsgrej vid Jamtlibryggan.

Eftersom att Olle kom hem innan Hannah åkte så har jag haft två syskon hemma några dagar!

Och så har jag sagt hejdå till Hannah, hennes familj, min mor och min bror och därmed fortsatt äta ensam-hemma-orkar-inte-laga-mat-mat. 

Jag har gått på stråket, varit på roliga förfester, konstiga efterfester och såg nog egentligen mest bara Eldkvarn men det gjorde inget.

Har ännu ett år varit fotbollsledare i Ytterhogdal, tittat på OS, 

kommit hem, umgåtts med Hanna, åkt till Kälarne för att äta middag hos Karin, spenderat en hel del tid med Johanna och varit i Forsaleden med Carro och Joel.

Jag har varit i Ottsjö med Anna, 

köpt min livs första kjol, bakishängt lite mer, 

druckit kaffe med Clara på biblioteket, pyntat omklädningsrummet med Hanna, tittat på twilight-filmerna med Sofia och sagt hejdå till bästa Anna.

Nu den senaste månaden har jag inte gjort så speciellt mycket. Brukar inte gilla augusti men den månaden blev bra ändå. Jag har gått promenader med mamma, städat mitt rum, stökat ner det på en kvart, städat igen.

Och så har jag ju, tack vare Johanna, börjat jobbat på Sibylla. Så på bilden har föreslog jag att hon skulle ha shot race i ketchup-burkarna eftersom att det var hennes sista pass.

För lite mer än en vecka sen vinkade jag av henne på tågstationen och låt oss säga att där får sommaren ta slut. Sista bilden är på en lapp som jag fick av Johanna för länge sen när jag var arg på henne på skolan. Kunde inte hitta någon annan bild så det är lite utav en utfyllnad men jag tyckte att den passade in ändå. Känns så fel och knasigt och ganska skrämmande att hon har flyttat. Vet inget annat än att gå tillbaka till skolan nu i september och vara med henne exakt varje dag. Nästan i alla fall. För när det gått mer än en dag och vi inte hörts så känns det som en vecka. Men det är ju så här det funkar. Vi kan inte sitta i fler än tre år och skriva lappar längst bak i klassrummet, fördriva fem timmar i Lyan som om det vore en kvart, förhöra varandra innan prov i hennes kök. Det funkar ju inte så. Allt har sin tid och nu är hennes tid i London och jag önskar henne all lycka. Underbara människa, vad jag kommer att sakna dig.

Och nu är det september, en himla mycket bättre månad om jag ser på tidigare år. I natt sov jag hos Clara, sen skjutsade jag henne till skolan, läste tidningar i biblioteket, gick på frälsis med bror min, var ute och sprang (med shorts!!) och jobbade kväll. Det blir nog en bra höst det här. Angående att jag sprang utan shorts då jag inte ville erkänna att det ÄR kallt: Jag såg snarare köldskadad ut än svettig när jag kom in.

Kram
Frida