Dag 1. Resan till Scarborough

Vaknade 4.00 hemma hos Johanna. En kvart senare stod vi utanför tyngdlyftaren, lyfte in väskorna i bussen och försökte sova.

Att sova var totalt omöjligt. Men tillslut kom vi fram och här är planet som skulle ta oss till London.

Tredje bilden i rad på Charlie men vad gör det.

Engagerade, förväntansfulla och glada

Filip.

Olle.

Mellan London och Scarborough var det ytterligare 5, 6 timmars bussresa 

Men jag tycker att själva resan till platsen alltid är rätt rolig. Vi lyssnade på musiken som bussen hade att erbjuda och blev lika glada varje gång en låt man kände igen dök upp, så att man kunde sjunga med.

När vi kom fram var jag nästan för trött för att vara nervös. Min familj var jättetrevliga så jag hade tur. Hade räknat med en smal lägenhet med heltäckningsmatta och endast färdigmat men jag hamnade på en herrgård där de drev eget hotell. Där fanns pool och en egen toalett till varje rum så jag klagade inte. Mamma och pappan påminde faktiskt lite om Homer och Marge. Hemlagad, god, mat var det också.

Ps. Jag och blogspot är inte så bra vänner. Aningen hamnar alla bokstäver under varandra, eller så blir det vita boxar överallt. Men just boxarna kanske inte gör så mycket.


/Frida