söndag 11 september 2011

Let's never come here again because it will never be as much fun.

För några år sen hade jag ben på min säng. Efter två, tre månader insåg jag att det inte var någon idé. Hemma hos mig brukade vi brottas mest hela tiden och tillslut gick alltid benen sönder.

Nu har jag äntligen skaffat ben. Det är mycket lättare att komma upp på morgonen, man behöver som bara sätta sig upp så är man uppe, inte resa sig. I går tittade jag på film med Hannah och Hanna. Lost in translation, himla bra film. Efter en och en halv timme brakade sängen ihop totalt. Benen vek sig, vi åkte av. Som om att den inte är gjord för vänner. Som att den är gjord för att jag ska titta på film helt ensam. Nästan så att jag tycker att det är sorgligt.

Nu ligger jag i sängen ute i hallen. Det är söndag och det regnar ute. Läser artiklar om 11 september. Lutar jag mig framåt ser jag min sängen i mitt rum. En säng på två ben. Jag stannar nog här ett tag.

/Frida

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar