När man ler hela vägen hem från skolan och hoppas att ingen ser för leendet tar över hela ansiktet fastän man går alldeles ensam, sen springer man uppför trappan för att man vet att de är i ens rum; men så ser man varandra och börjar skratta och brister ut i att vafan det kan inte ha varit sex månader sen vi sist sågs, det känns som om vi sågs för bara en liten stund sen, då inser vi ännu en gång hur bra vänner vi.
Igår gick dagen åt att promenera, gå runt i city, träffa Diego som var så gullig och hade köpt en svans till mig eftersom vi ska på djur-fest imorgon, sen kramas hejdå och möta upp Bridie och Alicia. Det gick ganska bra, sådär första dagen och allt. Nu ska jag iväg till skolan medan mina små barn ligger i min säng och sover, sen ska de möta upp mig för kaffe när jag har rast.
/Clara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar