Johanna och Sofia ♥

Om jag hade varit i Sverige hade jag fått njuta av Sveriges nationaldag, kanske det årliga ankracet i Lugnvik och troligtvis massa tårta. Idag fyller nämligen två av mina absolut finaste vänner år. Arton år. Det är så knäppt och konstigt att vi redan hunnit bli arton år för när man var liten så kändes det ju evigheter bort och arton herregud det var ju hur gammalt som helst. Men idag är det deras stora dag och jag önskar så himla mycket att jag fick vara där och fira det med dem.

Johanna och jag tog så himla lång tid på oss att bli vänner och börja tycka om varandra på riktigt. Men sen började vi i gymnasiet och Johanna bodde en meter ifrån skolan och började i samma förening och någonstans mellan alla fester och fikahäng i hennes kök hittade vi varandra. Kanske var det i december i ettan då vi åkte på fest tillsammans bara hon och jag och vi var de enda tjejerna där och låg på övervåningen i spikis bland jackor och spyhinkar och killar, kanske tidigare kanske senare, men någon gång gick vi från kompisar till vänner och det är jag så himla glad för. Skriver ungefär varenda dag till henne hur mycket jag saknar henne och hur mycket jag ser fram emot allting vi kommer att göra senare. Du är bäst babe. 

Sofia har jag varit vän med i all tid och evighet, i alla fall sen trean. Vi har bråkat, skrattat, slagits, umgåtts veckor i sträck, hållit handen i biosalongsmörker, gråtit och ätit ganska många pannkakor tillsammans, fast mest av allt har vi nog skrattat. Vi är såna där som alltid kommer vara lika bra vänner hur lite vi än träffas för nu har vi ju inte träffats på ett halvår och inte heller pratat särskilt ofta, men jag vet att om jag stötte på henne imorgon skulle allt vara precis som det alltid har varit. Och gud vad jag tycker om dig och saknar dig. Kunde inte låta bli att välja den här bilden för den förklarar Sofia så himla bra, hon är ju sådär lite galen och glad och skrattig. 

/Clara