clara & frida

Ibland räcker det att skriva "hi lover" och få ett "hej snygging" tillbaka, några sms med en annan kompis och en tredje som vill skriva med en eftersom man inte träffats på så länge (en vecka) och planera in filmkväll när jag är tillbaka. Ibland räcker det med att bara tänka på pussarna och kramarna som kommer utdelas när vi alla träffas igen, för att göra mig glad. 

Och det är ju ganska så skönt, att det inte behöver vara svårare än så ibland. Fast jag kan lika lätt få ont i hjärtat, så det går mest upp och ned hela tiden just nu. Men ikväll har jag ju suttit på ett hustak med mina föräldrar, ätit kött, druckit vin och avslutat med en cheesecake till efterrätt. Det är konstigt, men det är roligare att umgås med dem nu när jag är lite äldre (lika med gammal nog för att dricka vin). Utsikten var magnifik, förresten. Man såg operahuset, bron, alla skyskrapor och hustaket var ett sådant man alltid drömmer om att få ha själv. 

Nu ska jag fortsätta må bra tänkte jag, sen sova. När man hänger med sina föräldrar måste man nämligen gå upp tidigt. 

/Clara