Nu är det lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig

Kvällen började med att Martina bokstavligt högg sig själv med en kniv i tummen, 2 timmar innan konserten. Men det löste sig och sen fick vi sällskap av Edvin, Emila och Patrik. Vi hade tänkt att vi skulle köa några timmar men sen insåg vi att vi inte orkade, så vi köade en halvtimme istället och fick trots det stå näst längst fram.

Gillar inte riktigt att skriva om konserter, speciellt inte Håkans. Jag vet aldrig vad jag ska skriva, eller jo, men inte hur. Det finns ingen artist jag lyssnat så mycket på som Håkan. Pappa undrar alltid om jag inte tröttnar men jag säger att det finns så många låtar som är så himla bra så lessnar jag på en så lyssnar jag inte på den på ett tag. Han är bäst, och det var han igår också. Jag hade en väldigt väldigt fin kväll på folkets igår, det får räcka så. Trodde min mobil skulle dö av fuktskada, men den överlevde och här är den enda skarpa bilden från kvällen:


/Frida