Den här bilden har jag som bakgrundsbild. Känns tryggt att mötas av mammas ansikte titt som tätt. Dessutom skänker den fina minnen, vi gick över Brooklyn Bridge när jag tog den här bilden. Min fina trygga mamma. <3 

Cl

Yay happiness continues! Igår ändrades planerna och vi bestämde oss för att laga middag hemma hos mig istället! Jag som hatar att vara värd tyckte att det var svintrevligt??? Eftersom vi var tre svenska brudz så lagade vi ... tacos. Mmmm och alla rester åt mig! Åt det till fyllekäk och frukost. Det enda tråkiga med kvällen är att vi råkade gå till en heemsk *klubb*. Har aldrig sett så många tighta och ljusa klänningar på ett och samma ställe? Mitt i vintern och alla var barbent :( led med dem. Själv sportade jag en mycket bekväm och varm outfit. Har aldrig känt mig så malplacerad. Sen blev det för sent så då gick alla hem till sig. Och idag mår jag konstigt nog bra, fastän jag sov typ 4 timmar inatt? Vaknade och kunde inte somna? Det händer ALDRIG mig. Men nu sitter jag färdigpackad å klar & väntar på upphämtning av Miranda.

Å du ljuva dag. Hälften av min morgon har spenderats med att skratta högt. ÄNNU en sak som sällan händer mig (alltså.. när jag är ensam, annars brukar jag kunna skratta).

Herrooo!!

C

Det är lördag och jag är typ frisk!! Har firat med att tvätta typ tre tvättar och packa inför morgondagens lillresa. Nu när jag är i Australien finns det så många nya saker jag älskar. Som att hänga tvätt och torka diskbänkar och *göra fint*. Tänker inte låta detta hus förfalla som det brukar göra när en är ensam hemma! Idag känner jag mig i alla fall GLAD och här får ni bildbevis på gladtjej_93

Om någon timme ska jag träffa svensk kompis + hennes kompis för att käka tidig middag. Det brukar kunna resultera i en hel del öl när jag och förstnämnda person träffas, så vi får se vad som händer. Det är ju trots allt lördag.... 

Btw det bästa med lillresan till beach house är att min kompis ska ta med sin kanin!!! Aahhh dör av lycka. Hoppas bara att den är snällare än mina kaniner jag hade en sommar som barn :-) har fortfarande kvar ärr på handleden av deras klor. 

Aja tjarå hare gött :P 

C

Kan inte sluta drömma nätterna långa om hur jag åker till Sverige för en helg men sedan påväg tillbaka hit inser att jag inte längre har några pengar. Den där paniken och hjälplösheten blandat med "hur kan du vara så dum" är inte världens mest behagliga känslor att tvingas sova tillsammans med.

Snart kommer jag dessutom sova i ett tomt hus. Om några timmar åker Faizee plus familj till Sydamerika och lämnar mig ensam i en månad. Det ska bli himla härligt och lite läskigt och troligtvis ganska jobbigt emellanåt. Framförallt mycket dyrare, nu när jag för första gången ska betala allting helt själv. Jag tror att det kan vara bra för mig dock, att vara på egen hand. Tvingas ta hand om mig själv.

Har varit sjuk i flera dagar men börjar äntligen bli bättre. Lagom i tid för att åka till min kompis beach house. Ser såå mycket fram emot det, att umgås med kompisar, läsa, gå på långa promenader och bara vara tillsammans.

Vill inte vara kvar i kalla och blåsiga och gråa North Melbourne på ett tag.

C

En vecka innan Clara skulle åka så sa jag att "jag kanske borde filma den sista veckan". Hon tyckte att det var en strålande idé så jag började och fick en ihop väldigt mycket film. NU har jag äntligen kortat ner det hela till fyra och en halv minut, så jag presenterar här och med en ganska lång film, som jag tycker blev mysig.

Har fått frågor som "gör ni ingenting annat än att gå på krogen?" och svaret är: Jo, vi gör det. Vi åker på loppisrundor, vi lagar mat tillsammans, vi har filmkvällar, vi åker hem till varandra för att dricka kaffe även om vi bara har en halvtimme över, vi flänger runt i bilar, vi sitter i olika kök, pratar och äter ostmackor, osv osv. Vi umgås. Och det är ju huvudsaken. Vi dricker även en hel del öl och är väldigt aktiva på dansgolvet.

Här är fyra av alla dagar:



Lilla fina livet i Östersund. Blir lite ledsen när jag tänker på att huset är sålt nu. Och att Clara inte är hemma i juli när jag bor där en sista månad. Låten var vår favoritlåt där och då, Alexander - Truth.

Puss
F

Berlin:


Och så de sista sex dagarna under resan som spenderades i ett 30/35-gradigt Berlin! Min favoritstad med sju (!!) tjejkompisar sammanlagt. Total svettness, mycket glass och nya parker varje dag. För att inte glömma första kvällen då Klara och Johanna fyllde år. Det firades med pizza, öl och en festival i Kreuzberg.

Alla mobilbilder ---> Frida på luffen

F

Amsterdam:




Anna och jag körde på budgetvariant i denna stad: Vi betalade aldrig in oss på museum, vi gick bara runt i alla shoppar. Extremt fin stad. Med Vondelpark, alla cykar, alla kanaler. Fönstershoppingens, tulpanernas och caféernas stad.

Frida

Strasbourg:
 
Köln:

Düsseldorf:


Här ser vi två dagar i Strasbourg med Elsa, bästa falafelstället *HABIBI* i Köln och så två dagar i en liten lägenhet med Anna i Düsseldorf

Frida

Jag har börjat att gråta men jag har också slutat att gråta. Det behövs inte så mycket mer än ett par tårar för att lätta på trycket. Idag vaknade jag av att F kom in och la sig bredvid mig i sängen samtidigt som hon åt sin müsli. Jag fick berätta om min kväll och hon sa åt mig att skaffa en mobil. Jag är ju så dålig på sånt här med att kontaka människor och komma ihåg att folk blir oroliga.

Tyckte det var lite kul att F skrivit en status på facebook och frågat om någon visste var jag var.

Igår mötte jag upp några svenskor. Tillsammans med dem drack jag en kaffe och sen en öl som blev till ganska många öl. Det var trevligt. Fast en blir ju lite konstig av att dricka öl på tom mage och röka för många cigaretter. När jag kom hem stängde jag alla dörrar om mig till köket eftersom jag inte ville att någon skulle vakna hungrig av lukten av nyrostat surdegsbröd. Är jag inte omtänksam så säg.

Drömmer så konstiga drömmar. Det känns som ett tydligt tecken på att någonting inte står rätt till. Men jag är glad ändå och snart kommer nog drömmarna få ett slut.

Jag är glad.

C

Jag har börjat att gråta. Det är väldigt befriande att få gråta, få släppa taget och bara följa med i känslosvallet istället för att hållas tillbaka, tvingas bli tyst.
För jag blir tyst. När jag är obekväm så finns inga ord att säga. Allting är bara blankt och skrämmande tomt.
Så nu gråter jag. Så fort jag läser min pappas mail och jag får känna att jag tillhör en gemenskap där jag saknas så gråter jag. Och det är jag så himla glad för.

C

Det är himla svårt att skriva här. Jag har ingen lust att skriva om det som känns allra mest, det blir så tråkigt då. Men shit vad svårt saker och ting har blivit för mig. Helst av allt vill jag bara stanna tiden och låta mig få läka, det som tagits sönder, vad nu det är. 

Nu har alla mina kompisar cirka två-tre veckor av intensivt plugg framför sig. Alla exams som ska skrivas. Men sen, efter det, får de lov! Det ser jag så mycket fram emot. Att få tid till att hänga ordentligt, inte bara över en kaffe. Då ska vi åka till Mirandas beach house och där i krokarna är det ju så fantastiskt vackert. 

Förutom det köpte jag en svindyr tröja från Acne precis som jag hoppas ska bli min nya bästis (hoppas att ett nytt plagg skall göra mig mer bekväm i mig själv heh kanske är dumt) och på onsdag får jag en ny säng!!! Så himla taggad på det så det är ej klokt. Vet inte hur man tackar för nått sånt ens?? 

Och igår fick jag uppleva den värsta bakisness i mannaminne. Herre min gu alltså. Klockan halv sex kom Faizee hem och hittade mig utslagen på soffan stirrandes upp i taket och viskade "i'm so hungry.. and i feel sooo sick" eftersom jag inte hade krafter nog för att ta mig till köket! Kändes som om jag höll på att svälta ihjäl samtidigt som jag bara ville spy : )) mycket härlig dag. Såklart kunde jag inte somna heller så låg vaken till kl fyra och genomled bakisness. Men upptäckte till min stora glädje att restaurangen lite längre ned på gatan var mkt billig & prisvärd, så jag köpte nudlar å tittade på massa film iaf (typ som en prinsessas dagbok hehe). 

HEJ!! 

Lyon!!

Och alla bilder finns ju här! <---

Kram
Frida