I helgen återförenas de tre vännerna och Jerry vilket gläder mig. Jag blir också glad över att Frida följer mig till tandläkaren som moraliskt stöd, att jag får äta middag tillsammans med Joppe och Olle, att jag har tränat för första gången på typ ett år och att tiden liksom GÅR. Allting känns ganska bra på det sättet att tillvaron just nu är ganska fin, men samtidigt som dagarna försvinner kommer jag samtidigt närmre någonting jag längtat efter så länge. Därför är jag glad. Dessutom har vi ju FF på östersemsvägen, så jag bor numer här. Går runt i mina tofflor och Fridas fleecetröja medan resten av lilla kollektivet jobbar.
Nu skall två byllababez snärja ihop några hamburgare till en saknad vän. Puss!
lilla c
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar