Och nu tar detta slut.
Å.N.G.E.S.T.
Nu ska jag bli tvungen att skapa något slags nytt liv och jag verkar inte vara redo för det.
Tjugo freaking år och det känns bara som om jag aldrig kommer kunna åstadkomma något jag är stolt över.
Fast jag borde kanske skriva om saker som är bra istället. Som att jag och Olle åkte till bylla idag, hängde med arbetskompisar och sen njöt av det vackra vädret. Han skjutsade mig på sin cykel till stan och just då kändes livet som en Håkan-låt. När jag krampaktigt höll fast mig om hans rygg.
Eller att jag får hänga med mina gamla vänner som jag börjat sakna så mycket. Som är tryggheten. Behöver trygghet i tider då allt slits isär.
Var i alla fall snygg på balen. Och ja, jag är sjukt osammanhängande.
/Clara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar