Mina ögon tåras jämt. Rösten brister och kroppen håller andan för att inte brista. Jag gråter när jag dricker öl bland vänner och lyckas smitta av mina tårar. Jag hulkar i min säng när jag sover ensam och allt känns så jävla skit eftersom jag helt plötsligt ska fortsätta gymnasietiden utan alla dem som jag gjort allting hittills med och nu ska jag visst klara mig utan kramar i korridorer. Jag gråter för att jag är stressad för otillräcklighet för att jag inte kan vara så som jag vill vara.
Men jag äter också tårta med tjugosex vänner eftersom min Jårra fyller nitton idag. Jag har en kille som är världsbäst och kommer med frukost på säng fastän jag spytt i hans papperskorg innan jag somnat. Och vänner som uppskattar och vill ha med mig fastän alla umgås med sina klasser.
Så fort någon kräver någonting av mig eller jag upptäcker att någon råkat fimpa på kompis klänning får jag hjärteont och en ångest som bara dödar all glädje inom mig. Men. Det börjar bli bättre. Det är lite lättare att andas.
Snart är det sommar. Då ska jag ligga i gräset och dricka saft och pussas med honom.
/c
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar