tisdag 31 maj 2011

Anna och Johanna ska sova här ikväll för vi ska upp klockan 6. När jag kom in på Olles rum såg jag att det låg en madrass på golvet och frågade förvånat 'vem ska sova här?'. Han svarade 'Anna! Om du har två kompisar här vore det ju rätt orättvist om båda sov inne på ditt rum, så jag paxade henne'.



/Frida
En söndag:










/Frida

söndag 29 maj 2011

Idag har jag chillat på sjukhuset med min pappa och en hel del sjuksköterskor i några timmar. Det bjöds på dropp och en säng och lite blodprov. Min ena arm höll på att frysa ihjäl av all kall vätska och ville mest gå hem, men vi var tvungna att vara kvar jättelänge. Då passade jag på att sova och pappa att dricka kaffe. När de skulle ge mig sprutor så skrattade jag mest, de tyckte nog inte att jag var så sjuk men jag var ju bara nervös! Hon såg lite smått galen ut ju när hon kom där med sprutorna och allt dropp, som om hon älskade att sticka hål på flickors små armar.
Det var meningen att det skulle göra mig piggare, det gjorde det inte. Är lika trött som jag varit den senaste tiden. Nästa månad ska jag förhoppningsvis få veta vad som är fel med mig... Jag är bara glad över att jag blev sjuk nu och inte när Anna och Frida kommer. Det hade varit ett helvete.

/Clara

lördag 28 maj 2011



Saker jag tänkte på att jag tyckte om:
-när Pappa hämtar en för att det är kallt och han vet att man är trött och ledsen, trots att man bara är 2 km bort.
-att ligga i Hannas säng och lyssna på musik och fläta håret
-att ringa på hemma hos Carro när hon inte är beredd och sen krama henne extra hårt när man ska gå för det var så länge sen sist
-att veta att jag och Anna snart åker till Clara (så bra så att jag inte riktigt insett det än)
-när man åker i Annas bil och sjunger  till Abba och undrar hur tusan det skulle låta om någon helt plötsligt stängde av ljudet. när man glömmer allt som känns jobbigt för en stund

Nu måste jag sova. Imorgon är det match i Sundsvall och sen ska jag på vårfest
Puss /Frida
Den här sjukdomen drar ned både mig och den här bloggen i ett helvete svårt att resa sig upp ur. Nu är jag trött på att må dåligt, ja nu vill jag faktiskt börja må bra igen. Idag har jag varit sjuk i två veckor och då menar jag sjuk som i sängliggande. Dessutom blir jag bara sämre och sämre, inte så jäkla pepp alltså. Medicinerna jag fick av doktorn hjälper ju inte alls så imorgon ska jag tillbaka till sjukhuset igen.
Om nätterna yrar jag mest och tror att jag är en maträtt som ska bli fotad men alltid är i fel vinkel så jag måste rulla runt i sängen i flera timmar. Vad är detta egentligen? Börjar jag bli galen?
Eller så måste jag bara sluta titta på alla Plura-avsnitt.

/Clara

fredag 27 maj 2011

Idag har jag ätit en underbar lunch på en restaurang med mamma och pappa, det var en ren njutning. Sen gick jag och mamma och köpte bakelser till ikväll på ett jättefint konditori, åh vad jag tycker om att bo såhär. Nu ligger jag i soffan och är alldeles matt medan mamma och pappa lagar finmiddag, tittade nyss på avsnittet i Mauro och Pluras kök då Moneybrother är med. Är kär i honom<3 men det blir konstigt bara eftersom min bror är lite lik honom, men det kan inte hjälpas. 

Puss
/Clara

torsdag 26 maj 2011

Mentorsdagarna som alltid ska vara 'ungefär 4 timmar' men som tar slut efter två.
Efter brännboll med klassen så gick jag hem med några till Hannes som bor precis bredvid ängen där vi var. Där åt vi hamburgare och lyssnade på musik (bra dag).







/Frida
Det har varit någonting fel med bloggen så inget inlägg har kunnat blivit skrivet!
Och jag som trodde att jag var frisk, ajaj så fel man kan ha. Gick på skolan i tisdags, gick hem efter någon timme när det kändes som om jag skulle dö. Idag är det torsdag och jag har precis kommit hem från sjukhuset, numer äter jag sju tabletter om dagen och dessutom har jag fått smärtstillande till halsen. Borde ha fått bedövning när jag tog en spruta idag också, det var riktigt smärtsamt alltså. Men blev lite gladare när jag och pappa gick på en mysig restaurang och åt lunch senare.
Nu ska jag titta på Pluras Kök och mysa i soffan (vilket förresten är det enda jag gör, ligger på soffan och läser/sover/tittar på tvprogram på datorn hela dagarna nuförtiden).
På måndag tror jag att jag är frisk, efter två veckor och två dagar av sjukligheter.

/Clara

måndag 23 maj 2011

Just nu vill jag ha sol och en klarblå himmel, en trädgård med vänner, Diego som spelar gitarr och flera kannor Sangria. Jag vill ha veckor av lov och bortresta föräldrar, dela lägenhet med Frida och Anna, bo i Mebourne, bada i havet och dricka öl på uteserveringar. 
Men det är ju vinter här, fast jag ska inte klaga så mycket, för så fort solen tittar fram så blir det så varmt att man kan vara barbent. Så var det i lördags, men det är ju bara det att solen så sällan tittar fram, den gömmer sig mest bakom en grå himmel, en himmel lik den hemma. 
Det gör inte så mycket ändå. Frida och Anna kommer ju snart. 


/Clara
Imorgon ska jag tillbaka till skolan. Har inte träffat någon på en vecka och tre dagar då, förutom Alicia som jag och mamma kom på igår med att stå och läsa ur böcker när hon egentligen skulle jobba. Det blir bra för jag längtar efter alla ♥
Idag har jag mest läst filosofi ur tre olika böcker. Ambitiöst skulle jag vilja säga, men inte har jag fått svar på mina frågor ändå. Jag och pappa hade i alla fall en intressant konversation när vi drack kaffe på café idag, om filosofi och dödshjälp.
Ganska bra dag  ändå, fastän maten var vidrig på high table dinner, för vi avslutade den med att titta på två avsnitt av Mad Men.

/Clara

söndag 22 maj 2011

In the city only for a while

Juste, mitt i allt plugg blev jag less så jag gjorde en kort film om Berlin och använde mig av låten som jag lyssnat på hela dagen:




/Frida



/Frida
Knarkar kaffe och pluggar sista söndagen den här våren. Sen är jag fri
/Frida

Saknad fast inte på ett jobbigt sätt


Ibland kommer jag på att de faktiskt fortfarande finns och fortfarande andas och inte alls ligger i någon lång vintervila, som jag ibland föreställer mig. Men det är så konstigt att allting bara fortsätter precis som vanligt, fastän jag inte bott i det röda huset i Valla på fem månader, så konstigt att allas liv fortsätter som vanligt fastän mitt är helt annorlunda och nytt.
Men konstigast av allt är att man någonstans därinne har trott att någonting ska förändras, bara för att man själv har försvunnit därifrån.

Hjärtat kan gå sönder på bra sätt, som när hans mamma säger att hon saknar en och när man ser rummet man pussats i så många gånger och när man ser sin gamla bh ligga kvar på ett bord, då går hjärtat sönder utan att man är riktigt beredd men det gör inte ont på ett jobbigt sätt, det gör mig bara levande.

Nu ska jag sova,
/Clara

fredag 20 maj 2011

fina Viktoria Ståhl



/Frida

Om jag var Gordon Ramsay skulle jag mörda dig

Blir ensam hemma ikväll när alla dansar runt på festen där borta.
Fast nej, jag är ju inte ensam.
Jag är aldrig ensam, jag har ju en bror här.

Nu skriker han att vi ska äta vår tacos och att om han var Gordon Ramsay skulle han mörda mig.
/Frida

Det är någon slags kroppslig klocka som inte kan ställas om och den säger att snart är våren här, för det är den alltid den här tiden på året

Det är någonting inuti mig som inte kan acceptera att maj inte längre är vår, att sommaren inte är på väg, inte ännu, inte på långa vägar. Jag liksom blundar för alla röda löv som ligger på marken och hoppas istället att träden snart ska slå ut, likt björkarna gjort hemma.


Mina föräldrar väcker mig inte på morgonen och jag är hemma hela dagarna, hostar lite, läser, städar mitt rum eftersom mamma säger att det ser förjävligt ut och äter en macka med stekt ägg. Tänker -
min säng är för stor för mig men snart, snart kommer de ju, snart får jag stjäla tre sommarveckor från två av mina favoritvänner och välkomna dem till vinter där jag bor nu, som om de inte har tvingats stå ut med tillräcklig vinter hittills i år (men vinter här är ju inte som hemma och här sitter ändå alla på uteserveringar eftersom det finns värme som gör att man glömmer bort kylan)! Snart bor ni i min lägenhet och sover i min säng, i tre hela veckor ska vi få vara tillsammans. Vilken himla tur att jag har så bortskämda vänner för åh vad jag saknar er. 







Och då spelar det inte så stor roll att det dröjer ännu några månader innan det är vår igen, fastän kroppen vägrar anpassa sig.

/Clara
Det tar ungefär ett halvår för mig att ens börja titta igenom och rensa bland bilder jag tagit, dessa är ifrån december när hela min familj var här <3







You can call me Al


Har sovmorgon imorgon så jag förtjänar att vara uppe lite längre. Hittade just en gammal dagbok från 2005 och skrattade så att jag nästan grät ibland, helt själv här inne på mitt rum. Jag klarar inte av att läsa dagböcker från senare år, tror det handlar om att komma över saker helt. Kunna skratta åt hur fånigt man skrivit och om vilka problem man tyckte var så stora.

Gud nu somnar jag snart.


Idag skrev vi prov i fyra timmar och det var kallt som tusan inne i aulan. Men tiden gick fort och så var provet slut,.. och inte hade man lyckats svara bra på något. Jag skrattar mest bara åt hur allt går.
Jag är så trött.

Har träffat massvis med fina vänner idag. Som på balen och sen på träningen. Fick vänta en timme på min skjuts så jag och några till satt i omklädningsrummet och lyssnade på The Shins.

En annan bra sak var när jag kom hem efter skolan och fick skriva till Clara att jag tänkt så mycket på att jag saknar henne.

Nu somnar jag. /Frida
Tänkte lägga upp bilder från balen jag var och tittade på idag men så kände jag att nej, 2006 känns bättre. Såhär såg det ut när vi var med klassen i Bydalen 2006:










Och så tillslut favoritbilden på Anna som sitter och fikar  ♥




/Frida

torsdag 19 maj 2011

Jag är glad för att jag kan ta alla spårvagnar som går från Swanston vilket är ungefär tio stycken, att det bara tar tjugo minuter ungefär att gå ned till city och ungefär lika lång tid med spårvagn, att jag bor här med mina föräldrar istället för i en främmande familj och att det känts som om jag känt mina vänner hela livet fastän det egentligen bara är lite mer än tre månader.  
Det finns så mycket fint. 

/Clara



/Clara
Åh vad jag saknar alla mina vänner och Östersund ibland. Just nu när jag tänker på att jag ska åka hem igen, så tänker jag mest på hur otroligt mycket jag har att se fram emot och hur bra alla kramar kommer att vara. 
Men först av allt så kommer kramen på lördag vara bra, om jag är frisk vill säga, för i så fall ska jag träffa Bridie och ha sleep over hos henne. Hon ska dessutom lära mig att förstå Nietzsche och så ska vi göra klart våra mediaarbeten om varandra.

Puss

Torsdagar

Tvättmaskinen dånar medan jag och pappa läser filosofi. Klockan är kvart över tre och nu slutar nog de flesta, förutom de i min psykologiklass som har en sjunde lektion eftersom de har prov. Jag borde också sitta i den där salen precis just nu eller i alla fall i morgon första lektionen, men jag hoppas att jag slipper.  
Snart har det gått en vecka sen jag träffade någon av mina kompisar, det är lite konstigt och jag har knappt pratat med någon av dem, men så är jag alltid. Jag hatar att prata i telefon när jag är sjuk eller när jag är i fjällen under påsken med min familj. 
Liksom jag inte tycker om att prata på skype med någon från Sverige nu när jag är i Australien. Har nästan bara pratat med Frida och vi har inte ens pratat så många gånger, min röst låter så kantig och annorlunda och det är ju inte samma sak att berätta hemligheter där som att göra det när man träffas, så jag låter hellre bli. Sån är jag. 

/Clara

onsdag 18 maj 2011