lördag 26 februari 2011

Och ibland, som då man läser internskämt man inte längre är en del av och när man kommer på sig själv med att försöka räkna ut hur längesen sist det var man pratade, då känner jag mig ibland så himla ensam. Det gjorde jag idag, men mest för att det inte låg en trygg kropp i min säng när jag behövde den och för att jag inte pussat på honom sen dagen på flygplatsen, när vi sa hejdå. Och ibland, ibland är jag så nära tårarna så himla ofta att jag blir lite rädd för mig själv. För då känner jag mig ännu ledsnare än jag egentligen är. 

/Clara

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar